Take the good with the bad.

En sak som jag hatar med den har on ar hur kallt det ar. Och det ar kanske lite sjukt sagt av en svensk, men det ar helt sant. Jag har aldrig fryst sa mycket under en vinter i hela mitt liv som jag har fryst den har vintern. Anledningen ar att husen inte ar byggda for att klara av kyla. De ar som skokartonger. INGEN isolering. Och visst, det blir inte lika kallt har, pa vintern blir det som mest nagan minusgrad. Men det betyder att det ar ungefar nollgradit i huset. Om man inte drar pa varmen pa hogsta grad i flera timmar, vilket kostar skjortan. I samband med mitt icke isolerade hus har jag ocksa for tillfallet en otroligt sugig ekonomi. Nagat jag kan leva med, det betyder att jag far kopa mindre onodiga saker och forsoka tanka mer pa mina utgifter. Men att sitta i ett kallt hus varje kvall ar inget jag njuter av.

Jag har daremot nyligen upptackt nagat underbart med det har landet. All sjukvard ar gratis! Jag tyckte Sverige ar bra dar alla har rad att ga till doktorn for att man betalar sa pass lite, och for att det finns en maxpenning man betalar for mediciner, men Wales ar steget fore. Det kostar alltsa inte en slant att ga till vardcentralen och traffa doktorn. Inte en slant for att ta prover. Inte en slant for att kopa mediciner pa recept. Och skulle man behova aka till sjukhuset for behandling betalar man inte ett ore. Fantastiskt harligt.

Det ar ju tur ocksa med tanke pa att jag helt sakert kommer bli sjuk i det har iskalla huset.